MI-metoden

Hur kan man på ett effektivt sätt närma sig elever som har missbruksproblem eller befinner sig i riskzonen? Finns det samtalsmetoder som öppnar upp för att identifiera ett missbruk? MI–metoden, eller motiverande samtal, är godkänd av Socialstyrelsen och används för att hjälpa människor att förändra sin livsstil. Genom att bli bemött med empati kan man själv hitta motivation att förändras och exempelvis bryta upp från drogmissbruk.

Under 1980-talet utvecklade den amerikanske psykologen och professorn William R Miller MI-metoden för att adressera missbruksproblem. Han upptäckte att man med hjälp av empatiskt lyssnande kunde minska en klients alkoholkonsumtion. Metoden användes från början för att hjälpa alkoholberoende och används idag framför allt för att hjälpa människor att förändra sin livsstil.

Korta, koncisa beskrivningar av metoden

Syftet med den strukturerade samtalsmetoden är att påverka beteendet. Metoden är empatisk, patientcentrerad, förändringsinriktad och syftar till att öka en persons inre motivation med hjälp av lyssnarens attityd. Utgångspunkten är att varje människa behöver bli hörd, sedd, accepterad, respekterad och förstådd för att kunna växa och utvecklas vilket gör det lättare att själv hitta motivation till att förändras.

Hur gör man?

Det är viktigt att inte vara moraliserande och att inte komma med egna, färdiga lösningar. Istället ska lyssnaren försöka förstå hur personen ser på sin situation samt visa detta. Lyssnaren ska även undersöka hur personen tänker kring sina problem och möjliga lösningar. Om lyssnaren vill ge råd är det viktigt att formulera dem som försiktiga förslag.

Öppna frågor

Det reflektiva lyssnandet består av tre delar: öppna frågor, lyssnande och reflekterande/sammanfattande frågor. Det är effektivt för att främja kontakt och samarbete. Öppna frågor kan till exempel vara: ”Hur ser du på det här med rökning?”, ”Vad skulle vara bra med att sluta röka?” eller ”Finns det några hinder med att sluta röka?” Man har lyckats om personen börjar berätta mycket.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Det är viktigt att bedöma hur motiverad personen är i början av samtalet, så att man vet vart fokus i samtalet ska ligga. Om personen har väldigt låg motivation är det viktigt att skapa ett intresse för förändring. Om intresset är medelhögt ska man snarare fokusera på att försöka reda ut tveksamhet, svårigheter och lösningar. Är motivationen redan hög är det viktigt att reda ut vilka praktiska metoder som finns, att göra upp en plan. Man kan komma med förslag, men det ska inte vara lyssnaren som väljer lösning och bestämmer. Det är viktigt att inte väcka motstånd hos personen man talar med.

MI-samtalen genomförs vanligen i fem faser:

  • I samtalets inledning sätts fokus på att skapa en trygg samarbetsrelation. I denna fas är den professionella parten aktiv, öppen, tydlig och lyssnar empatiskt utan att korrigera den hjälpsökande eller dominera samtalet.
  • Den andra fasen är ett neutralt utforskande av klientens upplevelser. I denna fas kartläggs problemen med syfte att uppnå en gemensam förståelse för saken.
  • I tredje fasen utforskas och vidgas perspektiven i första hand genom att diskrepanser, ambivalens och motstånd uppmärksammas.
  • Den fjärde fasen som fokuserar på den hjälpsökandes motivation för förändring vänder blicken framåt mot förändring och beslut.
  • I femte fasen utforskas, medvetandegörs och förstärks klientens beslut och arbetet är i denna fas inriktat mot att stärka klientens förpliktelse mot beslutet.

Inom både hälso- och sjukvård, kriminalvård, socialvård och skola används idag metoden inom områdena tobak, alkohol, droger, sexuellt riskbeteende, spelberoende, kost och fysisk aktivitet. Socialstyrelsen rekommenderar bland annat motiverande samtal i sina riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder ifråga om alkohol, tobak, droger, kost och motion.

För att använda metoden krävs utbildning, och en grundutbildningen tar 3-4 dagar. Inom skolhälsovården är MI-metoden mycket lämpad och man har goda erfarenheter av de utbildningar statens folkhälsoinstitut har hållit i motiverande samtal sedan år 2006.

Länkar till mer info/litteraturtips

Mer information om MI-metoden finns att hitta på SOMRA (Samtal om riskabla levnadsvanor), en webbaserad utbildning i Motiverande Samtal som drivs av statens folkhälsoinstitut. http://www.fhi.se/Handbocker/SOMRA/

Information finns också på Karolinska Instututets folkhälsoakademis manual om motiverande samtal med ungdomar: http://www.folkhalsoguiden.se/upload/Barn-%20och%20ungdomar/Motiverande%20samtal%20med%20ungdomar%202010.14.pdf